Zucchini
Av den trevliga grannen Kristoffer fick vi en förvuxen zucchini att ta frön av. Vi klubbade och flådde bjässen under skördefestkvällen.
Kallblodig mördare.
Om man tittar nära så kan man se att stackaren börjat blöda.
Äntligen! Efter många hugg och krigsvrål lyckades Linnéa dela den i två.
Det fanns oändligt med frön och det var ett pillrigt jobb. Nu har vi långt många fler zucchinifrön än vad vi behöver. Vi hade tänkt att två plantor kunde få räcka. Men då kan man istället ge bort några och tjuvplantera resten runt om i Uppsala.
Kallblodig mördare.
Om man tittar nära så kan man se att stackaren börjat blöda.
Äntligen! Efter många hugg och krigsvrål lyckades Linnéa dela den i två.
Det fanns oändligt med frön och det var ett pillrigt jobb. Nu har vi långt många fler zucchinifrön än vad vi behöver. Vi hade tänkt att två plantor kunde få räcka. Men då kan man istället ge bort några och tjuvplantera resten runt om i Uppsala.
Saftkok
När vi hade skördefesten härom veckan nöjde vi oss inte med att bara laga mat. Se, göra en sak i taget gör bara latmaskar. Vi kokade såklart saft också. Rabarbern har växt och växt och växt sedan vi "tog hand om den" i våras. Den har faktiskt växt så pass att vi blivit varnade för att om vi inte säger åt den snart så kommer vi få skäll från paragrafryttare som ogillar att man behöver trampa på dess blad som så fint lagt sig mitt i den allmänna gången. Om detta stämmer eller ej lär vi aldrig få reda på eftersom vi blev så skakiga att vi raskt skar ner den.
Här är högen av stjälkar. Bladen rev vi lyckligt ner i komposten innan vi drog hem. Varje gång vi slänger något däri som inte är ogräs känns det lite extra fint.
Den största skålen som fanns la vi rabarber på. Eller i.
Mums!
Här ska röras! Och debatteras om hur mycket som ska röras. Det är därför Emelie håller krampaktigt i sleven och morrar lite varje gång Linnéa kommer för nära.
Rabarber koket blev så många liter att det fick rinna av i omgångar. Lite pyssel med att pyttsa upp i olika skålar och hälla tillbaks igen. Men med fyra händer och två skarpsinta huvuden går det bra!
Kokande vatten och en skvätt salt fick man lov att hälla i flaskorna innan den efterlängtade saften kunde ta plats.
Dags att koka igen efter "avrinningen".
Socker efter behag och så lite hallon/lime-saft från efterrätten vi åt.
Resultatet! Undertecknad kan även gå i god för att den smakar fantastiskt gott. Mycket bättre än vi vågat ana!
Här är högen av stjälkar. Bladen rev vi lyckligt ner i komposten innan vi drog hem. Varje gång vi slänger något däri som inte är ogräs känns det lite extra fint.
Den största skålen som fanns la vi rabarber på. Eller i.
Mums!
Här ska röras! Och debatteras om hur mycket som ska röras. Det är därför Emelie håller krampaktigt i sleven och morrar lite varje gång Linnéa kommer för nära.
Rabarber koket blev så många liter att det fick rinna av i omgångar. Lite pyssel med att pyttsa upp i olika skålar och hälla tillbaks igen. Men med fyra händer och två skarpsinta huvuden går det bra!
Kokande vatten och en skvätt salt fick man lov att hälla i flaskorna innan den efterlängtade saften kunde ta plats.
Dags att koka igen efter "avrinningen".
Socker efter behag och så lite hallon/lime-saft från efterrätten vi åt.
Resultatet! Undertecknad kan även gå i god för att den smakar fantastiskt gott. Mycket bättre än vi vågat ana!
Skördefest II
När vi ändå var och handlade passade vi på att svänga förbi systemet och handla en flaska vin till vår ordförande. Vi har varit skyldig honom det sen vi lånade jordfräsen i våras. Och så en flaska till oss själva såklart, det var ju finmiddag.
På med förkäden och fram med knivar. Här skulle skalas och hackas!
Allt samman i en salig röra. Ugnsrostade rotgrönsaker.
Tillsammans med en röra på fetaost, cream cheese och vitlök, samt en guacamole, var det helt fantastiskt gott!
Vi njöt helt enkelt.
Till efterrätt gjorde vi en basilikaglass på basilikan vi odlat, tillsammans med en röra på hallon, lime och citron. Som dessa två glada gubbar såg vi ut när festen var slut!
Skördefest I
Sedan en vecka eller två tillbaka har vi haft mycket för oss och kanske varit lite lata så uppdateringarna har varit få. Så för att kompensera bjuder vi nu på lite extra gott godis, något i vårat tycke bland det bästa på hela säsongen: SKÖRDEFESTEN!
Det hade varit strålande väder hela dagen, men då Linnéa först anlände till lotten såg det ut såhär på himlen. Strax därefter föll regnet men självklart var det ingenting som skulle stoppa oss! På med trädgårdshandskarna och fram med småspadarna, här skulle röjas!
Spända över att äntligen få smaka på tennisbollen. Med väldigt låga förväntningar blev vi glatt överraskade och vi som tidigare sagt att vi bara tänkt ha kålrabbi detta år ångrade oss snabbt. Det får bli en hel radda nästa år!
Blöt men glad jänta. Potatisarna var små, men rackarns goda!
Hinken full av gott.
Lådan fungerade bra som bänk när Linnéa sköljde av alla grönsakerna. Nanting så lerigt.
Efter ovädret kom en sagolik regnbåge...
...som slutade vid lotten. Så det måste vara sant, att man finner en skatt vid regnbågens slut! Himla fint var det.
Men "jorden" som redan är lerig och svår nog blev inte lättare att handskas med efter att det regnat. Då var det inte populärt att gräva efter svartrötterna.
Det var som en uppvärmning inför kursen Skapa i lera.
En del av fångsten.
Bara för att det ser så jävla gött ut.
Lagom till att vi skulle vidare till affären (jo, vi behövde ett par saker till middagen som vi inte kunde odla själva) så slutade dropparna komma. Då fick solen istället torka våra kläder.
Det hade varit strålande väder hela dagen, men då Linnéa först anlände till lotten såg det ut såhär på himlen. Strax därefter föll regnet men självklart var det ingenting som skulle stoppa oss! På med trädgårdshandskarna och fram med småspadarna, här skulle röjas!
Spända över att äntligen få smaka på tennisbollen. Med väldigt låga förväntningar blev vi glatt överraskade och vi som tidigare sagt att vi bara tänkt ha kålrabbi detta år ångrade oss snabbt. Det får bli en hel radda nästa år!
Blöt men glad jänta. Potatisarna var små, men rackarns goda!
Hinken full av gott.
Lådan fungerade bra som bänk när Linnéa sköljde av alla grönsakerna. Nanting så lerigt.
Efter ovädret kom en sagolik regnbåge...
...som slutade vid lotten. Så det måste vara sant, att man finner en skatt vid regnbågens slut! Himla fint var det.
Men "jorden" som redan är lerig och svår nog blev inte lättare att handskas med efter att det regnat. Då var det inte populärt att gräva efter svartrötterna.
Det var som en uppvärmning inför kursen Skapa i lera.
En del av fångsten.
Bara för att det ser så jävla gött ut.
Lagom till att vi skulle vidare till affären (jo, vi behövde ett par saker till middagen som vi inte kunde odla själva) så slutade dropparna komma. Då fick solen istället torka våra kläder.
Restskatt?
Jag har en himla massa skatter på matbordet. Ett knippe nyplockade ringblommor som skiner upp en mulen dag. Frön som ligger på tork och arkiveras så småningom i små kaffefilter. Självklart skriver jag namnet på kuverten för även om man idag tycker att det är lätt att se vad det är för ett frö så kan man gott ha blandat ihop det till nästa säsong. Och i fruktskålen har jag fortfarande några palleäpplen kvar. Då och då skivar jag ner ett i frukostgröten. Tillsammans med kanel och honung blir en havregryndgröt inte mycket bättre än så.
Den som går med rumpan bar
Det kan vara svårt att se på de här bilderna men vi klippte faktiskt ner hallonbuskarna någon vecka sedan. Och ett litet gäng elaka brännässlor som ett par trädgårdshandskar inte hade en chans mot.......
Före kommer först:
Efter:
Ja, kan ni se vilken otroligt stor skillnad det blev?
Vitlöken är väldigt pigg och vill visa framfötterna redan nu. Vi blev lite oroliga först men så var det lätt att läsa sig till att de gärna är lite kaxiga på hösten och har god anledning till att vara det också för vinterkylan biter minsann inte på en vitlök!
Vi har två prydnadspumpor som växer på sig och blir fina. Det passar ju perfekt, då får sessorna varsin. Om vi har tur så förvandlas de till en tjusig vagn och våra blöta, leriga skor till varma torra strumpor. Eller åtminstone ett par hela byxor till Emelie. För när vi bröt av rabarbern tog hon i så byxan sprack och skadeglädjen var inte nådig från Linnéas håll. Det var en fin dag.
Före kommer först:
Efter:
Ja, kan ni se vilken otroligt stor skillnad det blev?
Vitlöken är väldigt pigg och vill visa framfötterna redan nu. Vi blev lite oroliga först men så var det lätt att läsa sig till att de gärna är lite kaxiga på hösten och har god anledning till att vara det också för vinterkylan biter minsann inte på en vitlök!
Vi har två prydnadspumpor som växer på sig och blir fina. Det passar ju perfekt, då får sessorna varsin. Om vi har tur så förvandlas de till en tjusig vagn och våra blöta, leriga skor till varma torra strumpor. Eller åtminstone ett par hela byxor till Emelie. För när vi bröt av rabarbern tog hon i så byxan sprack och skadeglädjen var inte nådig från Linnéas håll. Det var en fin dag.
Den beryktade lådan!
Här är vår egenhändigt ihopsnickrade låda gjord av lastpallar! Till höger om den står komposten vi är mycket stolta över och skräp i en svart sopsäck som vi är väldigt nöjda med att titluera som "den sista". Framför står den efterlängtade vattenkannan donerad av Bengt. Våra lottgrannar har haft oerhört roligt åt den lilla barnvattenkannan vi sprungit med under sommaren.
Livskvalité
Sol, bok, stol, kaffe, grönska och en såg.
Skatter och grannar
Idag spenderade vi en hel del timmar på lotten! Den första gick åt till att samtala med en av de yngre grannarna, Kristoffer. Sedan kom Janne just som vi skulle dricka kaffe. Janne är en stor favorit, honom blir man alltid så glad av. Senast fick vi med oss några zucchinis av honom som idag hade hamnat i vår medtagna lunch/middag.
Ojojoj! Vår rabarber hade på några dagar hunnit bli ännu större än senast och tycks verkligen trivas hos oss! Den började till och med bre ut sig över gången utanför vår ruta, så det var bäst att skörda.
Tittut! Bladen rev vi ner i komposten, den har fått mycket gott idag.
Gurkörten har också tagit fart och har många knoppar att stoltsera med. Ett par frön kikade fram och då var Linnéa snabbt framme och plockade åt sig dem. Frön känns som små, små skatter och vi har blivit tipsade om att använda kaffefilter som skattkistor.
Av Kristoffer fick vi också tips. Bland annat så visade han att man minsann kunde odla paprika också, han hade bara tagit fröna från paprikan i kylskåpet. Inte mer med det liksom. Det lät helt klart som en spännande grej vi måste prova på! Annars då? Ja vi har börjat förbereda inför hösten. Vända på lite jord. Dra upp några potatisar. Klippa ner och fylla upp komposten. Bland annat så rök tomatplantan idag.
Ojojoj! Vår rabarber hade på några dagar hunnit bli ännu större än senast och tycks verkligen trivas hos oss! Den började till och med bre ut sig över gången utanför vår ruta, så det var bäst att skörda.
Tittut! Bladen rev vi ner i komposten, den har fått mycket gott idag.
Gurkörten har också tagit fart och har många knoppar att stoltsera med. Ett par frön kikade fram och då var Linnéa snabbt framme och plockade åt sig dem. Frön känns som små, små skatter och vi har blivit tipsade om att använda kaffefilter som skattkistor.
Av Kristoffer fick vi också tips. Bland annat så visade han att man minsann kunde odla paprika också, han hade bara tagit fröna från paprikan i kylskåpet. Inte mer med det liksom. Det lät helt klart som en spännande grej vi måste prova på! Annars då? Ja vi har börjat förbereda inför hösten. Vända på lite jord. Dra upp några potatisar. Klippa ner och fylla upp komposten. Bland annat så rök tomatplantan idag.
Att hänga på tork
Här ligger oregano på tork. Bara sådär, rakt upp och ner på ett fat, i köket. Ibland har man inte tid att torka kryddor snabbt.
På vägen till jobbet häromdagen gick jag förbi en rabatt med torkande lavendel. Lavendel skall vi ha mer av nästa år har vi bestämt. Så på vägen hem gick jag förbi samma väg och plockade på mig alla dessa frökapslar. De ska få torka till och sen åker de ner i en påse.
På gardinstången fick kvistarna hängas. Basilikan ska döden dö.
Rädda gräslöken!
Det är inte lätt om man är en liten darrig gräslök brevid en svulstig rabarber.
Inför ommöbleringen till säsong 2012 var det klart att en av prioriteringarna var att rädda den lilla stackaren.
Den skulle nu få bli en liten välkomstväxt vid våran nummerstolpe!
(Även granne med vitlöken.)
Befriad!
Klart!
Inför ommöbleringen till säsong 2012 var det klart att en av prioriteringarna var att rädda den lilla stackaren.
Den skulle nu få bli en liten välkomstväxt vid våran nummerstolpe!
(Även granne med vitlöken.)
Befriad!
Klart!
Planering
Varken regn eller storm hindrar oss. Så igår när vi var på lotten och skyfallet startade slog vi oss bara ner med termosen under ett parasoll. Det blev den efterlängtade planeringstiden! Listor skrevs, ritningar ritades. Så nu har vi bestämt hur vi ska ha det nästa säsong. Planerna är storslagna och arbetet har redan börjat!
Linnéa är bekymrad. Hur ska man kunna hålla isär jordärtskocka och kronärtskocka?
Linnéa är bekymrad. Hur ska man kunna hålla isär jordärtskocka och kronärtskocka?
Va, är det höst?
Det börjar snart bli dags att ta in våra grödor och stänga igen lotten för den här säsongen. Men än växer det!
Svartrot och palsternacka! Nu när det regnar mycket och ofta så har de tagit fart. Nästa år kan vi helt enkelt inte snåla med vattningen som vi gjort detta år!
Smultronen har plötsligt vaknat till liv! Bättre sent än aldrig. Med lite flyt får vi oss ett bär att äta innan säsongen är över. Och många av jordgubbarna sträcker på sina ben och tar stora kliv för att bre ut sig i pallkragen. De hinner nog föröka sig ett par gånger till, trots att det bara är ett gäng gubbar i lådan. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som händer då. Det finns ju faktiskt en hel visa där man undrar vad gubben i lådan har för sig.
När vi började jobba på lotten i början av april fanns det inte en enda mask där vi drog fram. Nu har antalet ökat betydligt. Men vi måste fortfarande fotografera alla som vi stöter på.
Vi båda gillar vitlök. Därför räckte det inte med den lilla raden vi fick ut förra gången. Man kan dock undra om vi inte tagit det ett steg för långt med 2.5 rad, långa rader. Om vintern vill oss väl och vitlöken är pigg kommer vi inte lukta så gott under nästa år. Det kommer bli mycket vitlök att äta.
Här har ni basilikan som fått göra sig ett extra stopp innan den ska med oss hem och ätas upp. Vi skrotade nämligen kryddlådan och ville slänga den jorden i en av de nya pallkragarna. Då löste det sig så fint att zinkbaljan hade husrum att hyra ut.
Ytterligare ett experiment hinner vi med innan hösten slår till. Detta är oregano som också fick fly från kryddlådan. När vi skördade upptäckte vi att denna ynkliga lilla växt hade så vansinnigt långa rötter. Sjävklart måste vi ju då prova om den rent av överlever en vinter. Så nu sitter den i hörnet av kyrkfönstret och laddar för det som komma skall!
Svartrot och palsternacka! Nu när det regnar mycket och ofta så har de tagit fart. Nästa år kan vi helt enkelt inte snåla med vattningen som vi gjort detta år!
Smultronen har plötsligt vaknat till liv! Bättre sent än aldrig. Med lite flyt får vi oss ett bär att äta innan säsongen är över. Och många av jordgubbarna sträcker på sina ben och tar stora kliv för att bre ut sig i pallkragen. De hinner nog föröka sig ett par gånger till, trots att det bara är ett gäng gubbar i lådan. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som händer då. Det finns ju faktiskt en hel visa där man undrar vad gubben i lådan har för sig.
När vi började jobba på lotten i början av april fanns det inte en enda mask där vi drog fram. Nu har antalet ökat betydligt. Men vi måste fortfarande fotografera alla som vi stöter på.
Vi båda gillar vitlök. Därför räckte det inte med den lilla raden vi fick ut förra gången. Man kan dock undra om vi inte tagit det ett steg för långt med 2.5 rad, långa rader. Om vintern vill oss väl och vitlöken är pigg kommer vi inte lukta så gott under nästa år. Det kommer bli mycket vitlök att äta.
Här har ni basilikan som fått göra sig ett extra stopp innan den ska med oss hem och ätas upp. Vi skrotade nämligen kryddlådan och ville slänga den jorden i en av de nya pallkragarna. Då löste det sig så fint att zinkbaljan hade husrum att hyra ut.
Ytterligare ett experiment hinner vi med innan hösten slår till. Detta är oregano som också fick fly från kryddlådan. När vi skördade upptäckte vi att denna ynkliga lilla växt hade så vansinnigt långa rötter. Sjävklart måste vi ju då prova om den rent av överlever en vinter. Så nu sitter den i hörnet av kyrkfönstret och laddar för det som komma skall!
Inför 2012
Före:
Under:
Lite senare:
Efter:
Bilder kommer våren 2012! Den som väntar på något gott.... Men det är ännu mycket kvar att göra under hösten.
Under:
Lite senare:
Efter:
Bilder kommer våren 2012! Den som väntar på något gott.... Men det är ännu mycket kvar att göra under hösten.
Dagens fångst
Det här åkte vi hem med idag:
... och så en varsin påse med blanding av basilika och oregano.
Detta stoppade vi i magen:
... och så en varsin påse med blanding av basilika och oregano.
Detta stoppade vi i magen:
