Va, är det höst?
Det börjar snart bli dags att ta in våra grödor och stänga igen lotten för den här säsongen. Men än växer det!

Svartrot och palsternacka! Nu när det regnar mycket och ofta så har de tagit fart. Nästa år kan vi helt enkelt inte snåla med vattningen som vi gjort detta år!

Smultronen har plötsligt vaknat till liv! Bättre sent än aldrig. Med lite flyt får vi oss ett bär att äta innan säsongen är över. Och många av jordgubbarna sträcker på sina ben och tar stora kliv för att bre ut sig i pallkragen. De hinner nog föröka sig ett par gånger till, trots att det bara är ett gäng gubbar i lådan. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som händer då. Det finns ju faktiskt en hel visa där man undrar vad gubben i lådan har för sig.

När vi började jobba på lotten i början av april fanns det inte en enda mask där vi drog fram. Nu har antalet ökat betydligt. Men vi måste fortfarande fotografera alla som vi stöter på.

Vi båda gillar vitlök. Därför räckte det inte med den lilla raden vi fick ut förra gången. Man kan dock undra om vi inte tagit det ett steg för långt med 2.5 rad, långa rader. Om vintern vill oss väl och vitlöken är pigg kommer vi inte lukta så gott under nästa år. Det kommer bli mycket vitlök att äta.

Här har ni basilikan som fått göra sig ett extra stopp innan den ska med oss hem och ätas upp. Vi skrotade nämligen kryddlådan och ville slänga den jorden i en av de nya pallkragarna. Då löste det sig så fint att zinkbaljan hade husrum att hyra ut.

Ytterligare ett experiment hinner vi med innan hösten slår till. Detta är oregano som också fick fly från kryddlådan. När vi skördade upptäckte vi att denna ynkliga lilla växt hade så vansinnigt långa rötter. Sjävklart måste vi ju då prova om den rent av överlever en vinter. Så nu sitter den i hörnet av kyrkfönstret och laddar för det som komma skall!

Svartrot och palsternacka! Nu när det regnar mycket och ofta så har de tagit fart. Nästa år kan vi helt enkelt inte snåla med vattningen som vi gjort detta år!

Smultronen har plötsligt vaknat till liv! Bättre sent än aldrig. Med lite flyt får vi oss ett bär att äta innan säsongen är över. Och många av jordgubbarna sträcker på sina ben och tar stora kliv för att bre ut sig i pallkragen. De hinner nog föröka sig ett par gånger till, trots att det bara är ett gäng gubbar i lådan. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som händer då. Det finns ju faktiskt en hel visa där man undrar vad gubben i lådan har för sig.

När vi började jobba på lotten i början av april fanns det inte en enda mask där vi drog fram. Nu har antalet ökat betydligt. Men vi måste fortfarande fotografera alla som vi stöter på.

Vi båda gillar vitlök. Därför räckte det inte med den lilla raden vi fick ut förra gången. Man kan dock undra om vi inte tagit det ett steg för långt med 2.5 rad, långa rader. Om vintern vill oss väl och vitlöken är pigg kommer vi inte lukta så gott under nästa år. Det kommer bli mycket vitlök att äta.

Här har ni basilikan som fått göra sig ett extra stopp innan den ska med oss hem och ätas upp. Vi skrotade nämligen kryddlådan och ville slänga den jorden i en av de nya pallkragarna. Då löste det sig så fint att zinkbaljan hade husrum att hyra ut.

Ytterligare ett experiment hinner vi med innan hösten slår till. Detta är oregano som också fick fly från kryddlådan. När vi skördade upptäckte vi att denna ynkliga lilla växt hade så vansinnigt långa rötter. Sjävklart måste vi ju då prova om den rent av överlever en vinter. Så nu sitter den i hörnet av kyrkfönstret och laddar för det som komma skall!
Kommentarer
Trackback