nuodlarvi

När vi hade skördefesten härom veckan nöjde vi oss inte med att bara laga mat. Se, göra en sak i taget gör bara latmaskar. Vi kokade såklart saft också. Rabarbern har växt och växt och växt sedan vi "tog hand om den" i våras. Den har faktiskt växt så pass att vi blivit varnade för att om vi inte säger åt den snart så kommer vi få skäll från paragrafryttare som ogillar att man behöver trampa på dess blad som så fint lagt sig mitt i den allmänna gången. Om detta stämmer eller ej lär vi aldrig få reda på eftersom vi blev så skakiga att vi raskt skar ner den.


Här är högen av stjälkar. Bladen rev vi lyckligt ner i komposten innan vi drog hem. Varje gång vi slänger något däri som inte är ogräs känns det lite extra fint.


Den största skålen som fanns la vi rabarber på. Eller i.


Mums!


Här ska röras! Och debatteras om hur mycket som ska röras. Det är därför Emelie håller krampaktigt i sleven och morrar lite varje gång Linnéa kommer för nära.


Rabarber koket blev så många liter att det fick rinna av i omgångar. Lite pyssel med att pyttsa upp i olika skålar och hälla tillbaks igen. Men med fyra händer och två skarpsinta huvuden går det bra!


Kokande vatten och en skvätt salt fick man lov att hälla i flaskorna innan den efterlängtade saften kunde ta plats.


Dags att koka igen efter "avrinningen".


Socker efter behag och så lite hallon/lime-saft från efterrätten vi åt.


Resultatet! Undertecknad kan även gå i god för att den smakar fantastiskt gott. Mycket bättre än vi vågat ana!