Nytt år och nya tag!
Snart är det vår och då drar livet på lotten igång igen! Och inte nog med det, vi ska dessutom bli KOMBOS! Om en månad hoppar jag på flyget och flyttar hem till Sverige igen och då bosätter vi oss i en troligtvis ganska risig tvåa tillsammans. Mysigt värre! Eftersom vi båda har det lite fattigt om möbler och dekoration så bjuder det in till en hel del pyssel och kreativa lösningar, vilket i sin tur innebär att ni mycket väl kan förvänta er ett och annat TITTA VAD VI GJORT, ALLDELES SJÄLVA-inlägg. Men självklart kommer det att hända mycket spännande saker på lotten också, vi känner det som att det är först i år som vi kan komma igång på riktigt. Vi har många planer och idéer, vissa möjligen smått galna, men vi måste ju självklart upprätthålla vårt rykte på lotten som ”påhittiga och kreativa”. Vi har även en hel lista på blommor, kryddor och grönsaker som vi ännu inte har, men önskar. Spännande, minst sagt.
Vi ska alltså börja om på ett nytt blad, som vissa säger… men inte riktigt. Vi har ju haft lite av en Vad var det jag sa-tävling eller DU hade fel-tävling, vad än man nu vill kalla det. Nu kommer jag inte riktigt ihåg ställningarna men jag minns att Emelie påstod sig leda med en poäng. Först var min tanke att avsluta förra årets säsong med ett JAG HADE RÄTT!! HA! … men så blev jag lite lat och har helt enkelt sugit på karamellen fram till nu. Vi kan alltså börja detta år med ett Jag hade rätt! RÄTT! .......................Men nu i skrivande stund börjar jag känna hur triumfen bleknar, när jag tänker på att det hela alltså handlar om något som hände Förra Året. Emelie odlade en ny vända spenat och rädisor som det aldrig riktigt blev något av. I hela tre veckor höll hon modet uppe medan jag hånskrattade och menade på att jag skulle få ett Jag har rätt-poäng. Fasen. Ja så här såg det i alla fall ut när hon äntligen gav upp:
Ni vet när man köpt t.ex. en mango eller ananas medan den fortfarande är omogen. Så man måste vänta otåligt i några dagar innan man får äta den. Och hur man under de där dagarna går förbi frukten och dreglar lite grann när man tänker på hur god den snart kommer att vara, bara den får mogna lite. Så plötsligt blev det helg och man fick mycket att göra och man helt enkelt glömde bort den där mangon eller ananasen, kanske ända till på tisdagen. Och när man då på tisdagen äntligen ska skära upp den goda frukten, så upptäcker man att den har blivit en smula övermogen och faktiskt smakar lite rutten.
Ungefär så känns det att skriva det här blogginlägget nu.
