Välgörenhet


Lottgrannar alltså. Elsy kom förbi medan vi beklagade oss över vilken tid det tar att få fram några ynka rotgrönsaker. Så hon gav oss ett gäng morötter med ben. Jag vet inte om hon ville håna oss för att våra morötter är så långsamma medan hennes praktiskt taget kan springa.. Men vi tackade och åt dom ändå. Gott!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0